Idag mailade jag chiefen...om en avstämning inför hösten då det är dags att börja jobba igen.
Hur skumt kändes inte det.
Jag, arbetsnarkoman i hela mitt, så gott som vuxna liv, som tänkt och tagit med mig jobbet hem, har i ett år knappt ägnat det en tanke. Man får ju ett helt annat perspektiv när man får barn, så är det bara. Kanske både på gott och ont, fast i mitt fall nog bara gott.
Det har varit så skönt att kunna släppa taget, har iofs inte haft tid eller någon anledning till att tänka på det, men jag trodde jag skulle sakna det mer än vad jag gjort.
Så klart finns det dagar då man önskat man satt på jobbet istället eller fick umgås och bara vara..=)
Och även om man får gå upp lika tidigt och ens arbetsdag är bra mycket tuffare nu har det varit ett sånt himla mysigt år. Snart har jag ju varit hemma ett år och det är ju nästan 3,5 månad kvar tills jag ska tillbaka så känns det ändå vemodigt. Tiden går verkligen så himla fort.
Vi bestämde ifall att vi ska träffas nästa torsdag och stämma av, snart sticker ju alla på semester, även vi så det är lika bra att vara ute i god tid. Lite av ordningsmänniskan finns allt kvar i mig... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar