För greker är namnsdagen en viktig dag att fira, mycket viktigare än till exempel födelsedagen. På namnsdagen behöver man inte bjuda in sina vänner, det är öppet hus. Man har tända ljus, bjuder på sötsaker och något att dricka och så får man se vilka som kommer (då får man också se vilka som är ens riktiga vänner!). Vännerna har med sig symboliska presenter, en flaska vin eller blommor. När barn har namnsdag får de större presenter. De flesta greker i Sverige upprätthåller den här traditionen i någon form. Firandet utgår från datumen i namnsdagsalmanackan. Eftersom namnsdagarna är så viktiga, finns det en särskild dag på året då de, vars namn inte finns med i almanackan, får fira namnsdag. Det är den 29 juni, då också apostlarna Petros och Pavlos har namnsdag.
Traditionellt får det förstfödda barnet farfars namn (ofta finns det manliga och kvinnliga varianter av samma namn, men om det inte finns och barnet är en flicka får hon istället farmors namn). Nästa barn får morfars eller mormors namn.
Text lånad från http://www.mkc.botkyrka.se/alma/namn/grekiska.html
Eftersom farfar Alexios har koll på detta med namnsdagar ringde han idag för att tala om detta och om vi hade varit i Grekland hade det nog blivit ett stort kalas.
Jag själv har tyvärr dålig koll på detta då vi i vår familj inte firat namnsdagar mer än ett grattis om man kommer ihåg eller ser det i almanackan. Men som den "grekinnna" jag nu är, blir det dags att ändra på detta.
Tur att farfar har koll än så länge. =)
För D-man, hans syster och deras mamma verkar vara försvenskade... ;))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar