Orkelösheten

Läser lite här och var om att det är många som känner sig orkeslösa.
Kanske inte så konstigt med det här kompakta mörkret dygnet runt?!
Har haft ännu en dag med konstig feeling i kroppen. Som en influensa som inte vill bryta ut. Ena sekunden känner jag mig ok för att i nästa vara lätt illamående.
Ett tryck över axlar och rygg som alla gånger beror på att jag ligger som en fällkniv med varsitt barn brevid mig om natten. :-)

Idag ringde psykologen som Charlotta på BVC tipsade om och nu har vi bokat in ett första möte i december. Ser faktiskt fram emot det. Måste få ur mig tankar, frustration och oro som jag har en tendens att bygga ett lager av, som att det är bra att ha på lager liksom...
När man helst bara vill skaka av sig som inget hänt och gå vidare.

Lugn dag för övrigt, gick en promenad, så oskönt, och såå skönt när jag var tillbaka och fick dricka kaffe. :-)

Georgia körde runt i sin stol och
 ville ta en selfie med mamma
;-)